HISTORIA | rombetydermanniska

historia

I denna texten har vi sammanställt historian under efterkrigstiden för romer och även utvecklingen som samhället har - och inte har - genomgått kring diskriminering mot romer fram tills idag. Denna texten är baserad på och har hämtat information från andra texter kring romers historia i Sverige under efterkrigstiden och innan.

De frågor som texten utgår ifrån är:

Lagstiftning - hur har den sett/ser ut och påverkat gruppen?
Exempel på diskriminering - när, hur var?
Representation - vilken har bilden varit av den diskriminerade gruppen?

Utifrån historien likaväl som utifrån samtiden vi lever i idag är det tydligt att diskriminering av romer överallt inte är någonting nytt. Antiromismen, rasismen mot romer, har djupa rötter i Europa och har funnits lika länge som romerna själva, även i Sverige sen 1500-talet. Det finns få grupper i historien som har blivit så systematiskt förföljda, diskriminerade och trakasserade som romer (1). Exempel på denna systematiska trakasseringen är att katolska kyrkan under 1500-talet bestämde att romer inte är välkomna i kyrkan och i Sverige blir romer vid sin ankomst till Sverige i början av 1500-talet mycket dåligt behandlade. Bland annat utsattes romer för tvångsarbete, mord (inledande föreläsning Samtidens ansikte, Unga romer, Emir Selimi), tvångssteriliseringar, omhändertagande av barn och påtvingad assimilation (2).

Andra exempel på diskriminering mot folkgruppen romer i Sverige är att från 1914-1954 var det förbjudet för romer att komma in i Sverige. Först 1959 fick romer möjlighet till fast bostad och rätt till skolgång, efter 450 år i Sverige. Innan dess, mellan ca. 1900-talet och 1959 fick du som rom inte bo mer än tre veckor på en och samma plats, någonting som har förstärkt idéen än idag om att romers kultur alltid handlar om folkförflyttning. Romer har också blivit brutaliserade av polisen i hundratals år genom förtryck, diskriminering och maktspel och än idag lider romerna av polisbrutalitet (3). Att Skåne polisen systematiskt har kartlagt romer genom ett etniskt register är bara ett av de senaste exemplen. Registreringen var olaglig enligt en rapportering 2013 av SIN.

Diskrimineringsombudsmannens rapport från 2006 ger en tydlig bild av att romer fortfarande utsätts av det samhällsförtryck - såväl romska individer som romer som grupp. Rapporten visar bland annat att romers förtroende för socialtjänst, polismyndigheter, sjukvård och domstol är mycket lågt (4). Inte så konstigt eftersom att det förr rörde sig om människor - ofta hela familjer - som enligt myndigheternas rullor var alkoholister, sinnesslöa, försumliga, asociala, prostituerade, tjuvaktiva och lösdrivare samtidigt ("De förment kriminella”). Många romer upplever än idag diskriminering, förtryck och förakt som en del av sin vardagen.

Så trots att romer har en historia fylld av diskriminering och trakasserier betraktas fortfarande antiziganism som rumsren i många samhällen, t.ex. runt om i Europa. Förtycket mot romer handlar om rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård. Men också rättigheten till att bli betraktade som fullvärdiga medborgare i omvärldens ögon. Även i Sverige existerar utbrett förtyck mot romer, ett exempel är avslöjningen av registrering av romer hos Skåne polisen (5).

Historiskt sett har romer varit utsatta och inte på lika villkor blivit skyddade av lagstiftningen i Sverige, snarare tvärtom. “Varhelst ni ser en rom eller ett romskt följe äger ni rätt att hänga dem och få pengar för det.” Så löd en lag 1637. Fram till 1965 hade romer ingen rätt att bosätta sig eller gå i skola i Sverige.

Dagens diskriminseringslagstifting säger “Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.” enligt Do.se

Många romer känner av utanförskapet inom alla samhällsområden trots att det finns lagstiftning mot diskriminering av minoritetsfolk. Men lagstiftningen räcker inte till för att komma tillrätta med fördomar och kränkningar.

Först år 2000 (SÖ 2000:1) erkändes romer som en nationell svensk minoritet och det skapades lagar som reglerade deras rättigheter och skyldigheter. Deras språk, romani chib, fick status som officiellt minoritetsspråk. (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). Sedan 2010 finns också en nationell minoritetslag: lag (2009:274) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (hädanefter minoritetslagen), som sammanfattar svenska statens skyldigheter enligt Europarådets konventioner.

Romer är idag representerade i socialförvaltningar som klienter, överrepresenterade i pensionsregister. Romska kvinnor är inte synliga och representerade i arbetslivet, i kommunal verksamhet, på myndighetsnivå som anställda tjänstemän och tjänste kvinnor. Romska kvinnor är inte heller synliga i politiken eller samhällsdebbater. 50 000 romer i Sverige befinner sig i ett starkt utanförskap. En majoritet av romer i Sverige saknar komplett grundskoleutbildning och fotfäste på arbetsmarknaden. 80% av romer är arbetslösa. Delegationen erfar att medellivslängden är lägre, bostadsstandarden är sämre och diskrimineringen på arbetsmarknaden, bostadsområdet och i det offentliga rummet är större för romer än för någon annan grupp i samhället. Det råder således ett välfärdsgap mellan romer och andra svenskar. Grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter som rätt till utbildning, bostad och har genom århundradena förnekats romer även när de förverkligats för andra grupper, och ända in i modern tid. Välfärdsgapet är så allvarligt att man kan förutsäga att barn som föds i en romsk familj i Sverige i dag sannolikt inte kommer att få en fullständig grundskoleutbildning, inte kommer att kunna få ett fotfäste på arbetsmarknaden och kommer att dö tidigare än sina generationskamrater.

Ett positivt exempel på att romer blir representerade är år 1971 då den första Romska världskongressen inträffar i London. Nedsättande ord om romer uttalades som mycket negativt laddade ord. Under kongressen beslutades att det officiella namnet skulle vara ”Rom”, som i sin tur betyder ”människan”, att 8 april skulle vara den romska internationella dagen och den romska flaggan presenterades.

Så vad innebär historian för människor som är romer idag? Att vara rom idag innebär en massa fördomar. Man är tattare, blir kallad för zigenare och blir i allmänhet inte behandlad under samma villkor som andra. Delvis pågrund av de fördomar som finns. Grunden till fördomarna är just deras historia. Missuppfattningar som har upkommit över århundraden. Även på grund av lagstiftningar som folk trodde skulle ta slut på problemen men som istället inte räckte till för att bekämpa fördomar och kränkningar.

Källor:

Diskriminering

1http://www.ungaromer.se/romsk-historia---unga-romer.html Unga romer, organisation

2http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/antiziganism/forfoljelse-av-romer-fran-forintelsen-till-i-dag Forum för levande historia om Antiromism

3http://www.ungaromer.se/romsk-historia---unga-romer.html Unga romer, organisation

4http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/romernas-situation-i-sverige

5http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/antiziganism/rasism-mot-romer

Lagstiftning

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/romernas-situation-i-sverige

http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.42699e142b734b5516dc/1398151024807/Romska+i+undervisningen+och+p%C3%A5+webben.pdf

Representation

http://romskakvinnoforum.dinstudio.se/text1_2.html